Igår var det en röd dag i flera bemärkelser. Jag tycker det är extremt charmigt med första maj, även om tågen kanske inte riktigt pyr av samma glöd som de gjorde t ex under 30-talet i Ådalen så finns det ändå något där som förenar och förbrödrar och försystrar. Sverige idag är ett av de mest nyliberala länderna i Europa, snabbare har nog aldrig ett välfärdssystem sålts ut till förmån för ”fri vilja”. I bakvattnet sjuder missnöjet och partier plockar enkla gratispoäng hos de som drabbas negativt av att klyftorna mellan rik och fattig ökar. Svenska fackförbund känns mossiga och arbetarklassen verkar bli ett mer och mer förlegat begrepp i vår digitala tidsålder. Då är det ändå skönt att se att många fortfarande samlas den här dagen för att visa att det finns ett annat Sverige.